To kill a mockingbird

av Harper Lee är en one-hit-wonder från 1960.

Miljön är inspirerad av författarinnans uppväxt och hembygd, den amerikanska södern på 1930-talet. Slaveriet är sedan länge avskaffat men segregeringen är lagstadgad och accepterad i samhället. Liksom romanens huvudfigur, den 6-åriga flickan Scout, växte Lee upp med en far som var advokat. Lee påbörjade själv studier i juridik, men avbröt dem och flyttade till New York för att försöka nå sina författardrömmar. Det tog henne l0 år att få boken färdig, men så blev den också väldigt bra.

Scout och hennes äldre bror Jem leker obekymrat och funderar kring hur de ska få sin mystiska, osynliga granne Boo Radley att lämna sitt hus. Deras far Atticus Finch, fostrar sina barn till rättrådiga och ärliga medborgare. Till sin hjälp har han den svarta hushållerskan Calpurnia.

En dag får fadern ett bekymmersamt uppdrag, han åläggs att sköta försvaret åt den svarta mannen Tom Robinson som anklagas för våldtäkt på en fattig vit flicka. Rådande praxis i dessa fall är att försvarsadvokaten sitter bredvid sin klient och ser denne dömas för det han anklagas för. Men Atticus rättsmedvetenhet och människosyn gör att han vill försvara sin klient oavsett hudfärg. Det visar sig att hans klient omöjligt kan ha utfört det dåd som han anklagas för, ändå döms han som skyldig av juryn som inte förmår se bortom sina fördomar.

Atticus försöker lära sina barn det han själv ser, att människorna är goda men att samhället, strukturerna och de invanda tankemönstren i vissa lägen gör dem till djur (odjur). Scout ser rasismen, samhällets orättvisor och skillnader som görs mellan flickor och pojkar, men hon förstår inte riktigt och hon är medveten om att det är något ogreppbart som hon inte får fatt i.

Frågeställningarna som genomsyrar boken är tidlösa och detta är en klassiker som jag tror kommer hålla många generationer till.

"Mockingbirds don't do one thing but make music for us to enjoy. They don't eat up people's gardens, don't nest in corncribs, they don't do one thing but sing their hearts out for us. That's why it's a sin to kill a mockingbird."

Ordlista
Mockingbird = härmtrast
Mock = håna

Gubbe med katt

av Nils Uddenberg, psykiatern och livsfilosofen som mot sin vilja blev med katt på gamla dar.

Jag älskar såna här böcker där författaren delar med sig av sitt liv med husdjuren och erkänner sina känslor. Det är katten som spelar huvudrollen även om Uddenberg berättar utifrån sina upplevelser. Med en humoristisk och självironisk ton filosoferar han kring kattens förmåga få människan att göra som den vill. Båda mår gott av den relation som utvecklas, men det är ingen tvekan om vem som genom uthållighet får som hon vill och med självklar integritet styr och ställer.

Birgitta och Katarina

av Alexandra Coelho Ahndoril är en roman som försöker ge en personlig bild av den Heliga Birgitta. Det är inte en biografi utan en fiktiv historia om relationen mellan Birgitta och hennes man och till de åtta barnen, främst Katarina.

Historien börjar när Birgittas mor dör i barnsäng. Fadern skickar henne och hennes syster till släktingar. Två år senare blir Birgitta som 13-åring bortgift med Ulf. Hennes första tid som husfru på Ulfåsa var förvirrande och chockartad men hennes make är hänsynsfull och deras äktenskap skildras som respektfullt och harmoniskt. 

Som tid och samhällsklass förespråkar måste de lämna bort sina barn i ung ålder för att fostras. Birgitta har svårt att skiljas från sina barn men finner sig i de krav som ställs. Något går dock sönder i henne när hon tvingas gifta bort Märta med en, i hennes ögon, rövare. Därefter verkar det som att hon inte vågar älska sina barn längre. Detta präglar relationen med dottern Katarina som ständigt söker sin mors bekräftelse och som ömsom hålls nära, ömsom stöts bort.

Det röda fältet

av Mo Yan, den kinesiske nobelpristagaren.

Jag har en undran. Hur kan någon som skriver så vedervärdigt och äckligt ens bli påtänkt för nobelpris? Att den kinesiska historien varit våldsam och blodig, betyder väl inte att en författare som vältrar sig i hjärnsubstans, utdragna tarmar och blod i olika nyanser ska belönas med pris? Är det för att språket i övrigt faktiskt är bra och meningarna är väl uppbyggda? Det kan ju faktiskt vara översättarens förtjänst för allt vad jag vet...

Näe, splatterböcker - fy!  Och näe, den starka kärleken som skulle vara en del av denna historia kan inte rättfärdiga ett sådant frosseri i slaktsnaskiga krigsbeskrivningar.

Hemligheten på Mercy Close

av Marian Keyes är en sliskig blandning av lycka och leda.

Man måste beundra Marian för att med sitt ytliga och humoristiska språk ändå lyckas få med en rätt stor dos av mänskliga svårigheter och vemod. Inte helt vederhäftig skildring av den deprimerade Helen med självmordstankar som håller sig uppe med Cola light, jobb (?) och ny man. Vill man fundera kring problematiken kring människor med psykiska svårigheter så kan man ju lika gärna utgå från en lättläst chiclitt som något annat.

Övergiven

av Marinette Bohman är en bok jag plockade från Skaraborgs-hyllan. Alltid roligt att läsa historier som utspelar sig i närheten, om inte annat så är det intressant att se vad man tycker om miljöbeskrivningarna när man vet hur det verkligen ser ut. Det visade sig vara en ambitiös historia som inte höll distansen ut tyvärr.

Fösta delen av boken handlar om Adelia som blivit med barn och tvingats gifta sig som ung på 50-talet. Hon berättar i dagboksform hur hennes man misshandlar henne men hon står ut och lever för sina barn och sedan även för grannen som hon kyskt och generat förälskar sig i. 

I andra delen av boken berättar Adelias barnbarn Sofia om hur hon kommer till trakten för att forska i mormoderns liv och särskilt hennes överraskande och mystiska död.

Jag känner inte att varken dåtid eller nutid håller måttet i berättelsen. Adelias stoiska hållning till sin misshandlade man kanske inte utåt sett var underlig på den tiden, men jag uppfattar det mer som ett försök att koppla historien till dagens debatt om kvinnomisshandel. Det övertygar inte. Adelias dagböcker övertygar inte heller, de är för tillrättalagda för att kännas som en persons hemliga anteckningar om livet. Sofias efterforskningar i nutid övertygar inte heller, att hon skulle springa på den pigga 90-åriga polisen som genast börjar ge henne intressanta detaljer om fallet Adelia... Nej, det händer nog inte i Skaraborg. Men att Sofia skulle möta sin stora kärlek på pensionat i Skaraborg, ja det håller ju förstås, men det passade inte in i romanen. Tyvärr!

Sist men inte minst behöver boken korrekturläsas bättre.

Onda minnen

en spänningsroman av Iris Johansen.

Amerikanska presidentens dotter, Cassie, blir vittne till flera mord på säkerhetsvakterna när maskerade män stormar huset där hon passas av sin barnflicka. Flickan hamnar i ett apatiskt tillstånd och behandlas för traumat av flera läkare som inte kan få henne att vända tillbaka till livet.

Presidenten hittar sedan Jessica som har erfarenhet av att bota apatiska barn, bl a har hon behandlat sin egen lillasyster Melissa under många år då hon var "borta" efter att ha bevittnat föräldrarnas död i en bilkrasch. Melissa har efter att ha kommit tillbaka till livet en egenskap som gör att hon kan uppfatta parapsykologiska signaler. Det visar sig att hon kan besöka Cassie i den tunnelvärld hon har dragit sig tillbaka i.

Cassie var kanske, eller kanske inte, målet för det första attentatet. Presidenten anlitar en "spion" (?) för att hjälpa till att hitta förövarna. Oavsett vad de var ute efter vill presidenten att de ska ställas till svars för hans dotters trauma.

Boken var faktiskt inte så dålig som jag trodde att den skulle vara. Den är lättläst och ger några ganska bra person- och relationsskildringar som gör den värd att läsa.

Kniven i hjärtat

av Björn Ranelid är som väntat poetiskt och språkligt högtidlig. Det är där Ranelid är som bäst.

I Kniven i hjärtat berättas om den trogne och hårt arbetande familjefadern som funnit sin fru otrogen och därefter i sinnesförvirring (?) mördat både fru och älskare.

Han mördade också sin familj och sårade sina barn för resten av livet. Är de kval som fadern lider i fängelset tillräckligt för att sona brottet han begått. Det tycker han inte själv.

Jesus sista ord på korset var inte

av Jonas Gardell är lika snabbläst som hans twittrande. Några roliga meningar, men mest gardell-krystningar - inte sååå himla kul faktiskt.

Dinosauriejägarna

Deborah Cadbury berättar om tiden då geologin hade sin höjdpunkt i början av den naturvetenskapliga eran. Om hur de rika gubbarna roffade åt sig av äran för naturvetenskapliga upptäckter i geologins barndom. Om hur Mary Anning och andra fossilletare försåg samlarna med mängder av ovärderliga fynd. Om intriger mellan dåtidens vetenskapsmän, framför allt mellan Gideon Mantell och Richard Owen.

Hon berättar också om konflikter mellan vetenskapen och prästerna inom kyrkan som inte ville se några andra forskningsbevis än de som styrkte bibelns berättelser om alltings ursprung.

Boken ger en intressant inblick i hur den fantastiska gissningsleken, som det var i början, drev nyfikenheten framåt och hur bevis senare kunde framläggas för hur utdöda varelser hade sett ut och levat och hur deras fossil kunde hittas på så många olika platser.

Arvet från Darwin

I Arvet från Darwing tar Birgitta Forsman Darwins evolutionsteori i försvar och visar hur den har påverkat och fortfarande påverkar både vetenskap och hur vi ser på mänsklig moral och etik.

Forsman menar att bibelns skapelseberättelse är en saga, liksom andra religioners tankar kring livets och människornas ursprung. Oavsett om man är religiös eller inte, finns det ingen anledning att ifrågasätta evolutionsteorin - den tar nämligen inte ställning till gott eller ont. Vi borde i stället inse att god etik och moral är något vi själva kan ställa upp och evolutionen kommer inte att sätta några käppar i hjulet eftersom det i allra högsta grad är troligt att omtanke och medkänsla är egenskaper som gynnar mänskligheten och därmed också gynnar utvecklingen.

Det är svårt att beskriva boken och säga vad den handlar om. Den har ingen riktigt röd tråd och känns därför lite ostrukturerad. Däremot väcker varje kapitel till eftertanke och det är nog en bok som tål att läsas om ibland, om inte annat så för allmänbildningens skull.

En kortfattad historik över nästan allting

Bill Bryson har skrivit en kortfattad historik över nästan allting. Från hur universum skapades till hur solsystemen och jorden har utvecklats och fortsätter att utvecklas.

Författarens utgångspunkt var inte bara att beskriva hur fysikens lagar fungerar utan att beskriva hur i hela fridens namn det går att veta. Han raljerar (med glimten i ögat och respekt över varje tids kunskapsbas) över vetenskapsmäns otroliga och felaktiga påståenden genom tiderna. Metodiskt och inspirerande går han igenom vår värld och försöker beskriva så att en vanlig person ska kunna förstå att det faktiskt går att t ex beräkna hur gammal vår jord är eller beskriva vad Einsteins relativitetsteori egentligen betyder.

Powerbook

Den tredje boken av Jeanette Winterson i höst. Passionen utspelade sig på 1700-talet, Fyrväktaren växlade mellan 18- och 1900-tal. Powerbook utspelar sig i nutid.

Romanen bygger på berättelser i cybervärlder. Huvudpersonen skapar berättelser utgångspunkt i den okända motpartens önskemål. Men berättelserna tar inte alltid den vändning som beställaren förväntade sig från början.

Uppbyggnaden av historien genom dessa underliga historier med underliga förvecklingar är inget som tilltalar mig. Det blir rörigt och svårt att följa och boken var ett riktigt sömnpiller. Nu blir det nog inget mer av Winterson på ett tag. Med passionen som riktmärke är det tråkigt att läsa den här boken, den är inte ens i närheten av att vara bra.

Sorgegondolen

En vacker liten bok med Tranströmers dikter. 

Att plocka fram och läsa en sida då och då. Förundras över orden och meningarnas varsamt uppbyggda innehåll.

Meditationsguiden

av Barbara Berger är en liten inspirationsskrift. Att meditera är inte att sitta i lotusställning och humma "aohm" - det är i grund och botten att avsätta tid och rum för att kunna koppla av.

Fyrväktaren

av Jeanette Winterson handlar om flickan Silver som får bo hos den blinda fyrväktaren när hennes mamma dör i en olycka. Han berättar historier och lär henne om människor och kanske om hennes ursprung.

Historierna om Babel Dark håller ihop romanen, prästen som levde ett dubbelliv och hur han försöker rättfärdiga det som andra föraktar utan att förstå.

Det är känslosamt, det är djupsinnigt, det är rörigt, det är ganska bra ändå.

Minnet av en smutsig ängel

av Henning Mankell är en historia byggt på den faktiska kunskapen om att en svensk kvinna drev en bordell i östafrika vid förra sekelskiftet. 

Det är en intressant historia som får lite extra krydda av tanken på att scenen är äkta även om Mankell har fantiserat fram handlingen. Själva berättandet är ganska slätstruket och självgående. Och till skillnad mot vad man kan förledas att tro är romanen mycket sedesamt berättad.

Inte den bästa roman jag läst, men jag kan rekommendera den för att den sticker ut ur det vanliga streamline-utbudet.

Passionen

av Jeanette Winterson handlar om Henri, Napoleons kycklingkock, och Villanelle, en ventiansk croupier. Ödet för dem tillsammans genom Napoleons krig, från vilket de deserterar. 

Henris hjärta är alldeles för stort och hans kärlek till Villanelle blir aldrig besvarad. Villanelles hjärta stals av en annan kvinna och trots att Henri hämtar tillbaka det kan hon aldrig lämna över det till någon annan.

Winterson har ett elegant språk och hon målar upp vackra, magiska personskildringar. Miljöerna får liv genom en blandning av realism och dolda, underjordiska myter och mysterier.

Kattbergen

är Sabrina Janesch debutroman. 

Journalisten Nele åker hem från sitt liv i Tyskland, till sin morfars begravning i den lilla polska byn vid gränsen mot Ukraina. I barndomsbyn ses hon alltid som tyskan och hon känner spänningar mellan människor som hon inte förstår. 

Sin morfar som hon alltid sett upp till har ett dolt förflutet som hon efter stor tvekan bestämmer sig för att försöka ta reda på. Resan går genom gränsbyar på polska landsbygden till ukrainska obygden. Det blir också en tidsresa där förståelsen för sin morfar och för hela bygden börjar ta form i andra världskrigets förflyttningar av folk. Polackerna drevs ut från sina hem i Ukraina och tog besittning över gårdar i Polen som tyskarna hade byggt och brukat.

Rädslan för tyskarna och de känslor de måste burit efter att ha blivit fördrivna från sina hem var djupt ristad i Neles släktingar. Gammal folktro följde med polackerna och Sabrina Janesch tecknar en mustig skildring full av vidskepelse och folktro, kanske går hon aningen för långt. 

På slutet har Janesch svårt att hålla ihop sin roman och upplösningen blir aningen forcerad och uttunnad. Jag tyckte ändå att det var en mycket bra bok som tar upp en tråd ur europas historia som sällan får uppmärksamhet.

Emma & Uno

är Märta Tikkanens berättelse om sin mormor Emma. I sann tidsanda så låter också Märta mannen ta så mycket plats.

Och visst var Unos liv och gärning spännande och värt att berätta. Han var en politiskt engagerad folkbildare och åkte runt i Sverige och jobbade för att starta folkhögskolor medan hans fru Emma fick bo hemma hos sin välbärgade far med alla sju barnen.

Och visst får Emma uppmärksamhet i boken, men långt ifrån samma målande beskrivningar som Uno föräras. Jag gissar att Märta inte hade tillräcklig kunskap om vem Emma egentligen var och därför blir hennes del i boken mer en lovprisning och ett förhärligande av hennes person utan några egentliga fakta.

Då kommer Emmas liv bättre till sin rätt i den lilla essä som Märta Tikkanen skrev till novellsamlingen min mormors historia. Där tillåts inte Uno ta plats och då är det lättare att se och beundra den gärning som Emma faktiskt gjorde.

Vad jag älskade

av Siri Hustvedt är en roman om att leva och på ett annat plan att överleva.

En konstkritiker fastnar för en tavla och blir vän med konstnären. De lever som grannar och upplever en lycklig tid under många år, men säg den lycka som varar. När katastrofen kommer förändras förutsättningarna och alla väljer de eller tvingas att hantera livet som det sedan gestaltar sig.

Mycket läsvärd tycker jag som gillar att läsa om relationer, reaktioner och realistiska miljöer och händelser.

  

Begravningsplatsen i Prag

av Umberto Eco kanske lite ytligt kan beskrivas som en historisk agentroman som utspelar sig i 1800-talets Paris.

Simonini är en antikhandlare, förfalskare och dubbelagent som dryper av hat och har fömodligen utvecklat schitzofreni. Han analyserar sin ohälsa ifrån dåtidens begynnande forskning om pskyket och han anar men ser aldrig abboten som tycks veta allt om honom och allt han har gjort.

Från barndomen har han matats med judehat och under sin karriär gör han allt för att föra i bevis att det finns en konspiration som judarna står bakom. Han gör gör förfalskningar och begår mord. 

Umberto Eco använder romanens form för att visa hur tankemönster kan skapas, hur sanningar kan skapas av skrupellösa ledare. Enligt uppgift är alla historiska personer och dokument i boken äkta, det är bara Simonini som är en fiktiv person som håller ihop skeendet.

En svår bok som är helt utan känslor och full med fakta och detaljer i varje mening. 

Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv

Herta Müller fick nobelpriset 2009. Jag antar att det inte var för den här romanens skull. Det är såna här romaner som gör att vi normala läsare får fördomar att nobelpristagare är tråkiga och dåliga.

Naturligtvis finns ett allvar i boken som man inte ska förakta. Skildringen av att leva i Ceauseucus Rumänien är ett historiskt dokument och vi får aldrig glömma vilka tragedier som utspelades där.

Men tråkig var den och jag hade helst inte velat läsa den själv...

I stundens hetta

av Viveca Sten. Jag är inte något fans till svenska kriminalromaner. I somras gick en följetong i lokalblaskan som jag dock följde. Men jag blev inte frälst, inte den här gången heller.

Det var samma gamla skåpmat som det brukar vara i dessa serieproducerade alster, nutidens kiosklitteratur. Lättläst och lättsmält, inte ens upprörande trots att det handlade om ungdomar som knarkade och tappade fotfästet för ett tag.

En stunds avkoppling ger det att läsa den här sortens böcker och det unnar jag alla, mig själv också ibland. :)

När horisonten flyttar sig

Bodil Jönsson har fått åldersnoja. ;) 

Kritiskt ger hon sig på åldersdiskrimineringen i vårt samhälle. Kanske med rätt, för de exempel hon tar upp är naturligtvis upprörande, som att rätten till att arbeta tas bort och att media konsekvent väljer ungdom före ålderdom.

Men jag undrar ändå om Bodil inte fått lite nojja, för om hon inte hade velat låta som en gaggig och avundsjuk gammal tant så skulle hon nog byggt upp boken lite mer opartiskt. Genom att hon nästan hela tiden utgår från sig själv och att dagens äldre är friskare än tidigare så glömmer hon faktiskt bort att alla inte kan eller vill leva om hon predikar.

Ta vara på de äldres vishet menar hon. Ja, många äldre är fortfarande friska i både kropp och hjärna. Det jag skulle velat att hon tagit med i boken är hur vi på ett respektfullt sätt ska förhålla oss till alla de gamla som inte längre är friska och kloka. De är många, de också.

Jag är Zlatan

Zlatans biografi nertecknad av David Lagercrantz. Oväntat läsvärd för en icke-fotbollsintresserad läsare. 

Det är verkligen Zlatans röst som hörs i boken och då menar jag inte hans slangord och Rosengårdsvenska även om det också finns där. Nej det som känns äkta är att jag verkligen känner att han berättar ur sitt perspektiv. I mycket skyller han kanske ifrån sig, men inte utan en mått av självkritik och distans.

 Det kommer fram en kille som verkligen har försökt analysera vad som egentligen har hänt och som alls inte har satt sig på några höga hästar efter sina framgångar. Nej om det är något som kommer fram är det en ödmjuk insikt att han haft både tur och envishet för att kunna nå sina framgångar. 

Den frusna trädgården

av Kristin Hannah är en ganska lättsmält historia om ett tragiskt familjeöde. Två systrar växer upp på en farm i USA med en omvårdande far men en inbunden och ständigt deprimerad mor.

Den äldsta systern stannar på farmen och jobbar i företaget, skaffar familj och håller uppe fasaden som den perfekta kvinnan. Medan den yngre systern flyr genom att arbeta som frilansfotograf i krigszoner över hela världen.

När fadern dör tappar modern fotfästet vilket blir början för döttrarna att få reda på vem deras mor egentligen är och vad det är för historia hon bär på. 

Genom att berätta sagor berättar modern till slut sin historia som bottnar i sin ungdoms tid i Ryssland under andra världskriget. 

Det hade räckt så. Tyvärr ville författaren krysta till historien och lade till en töntig återförening i sista kapitlet. Men annars var det en bra roman med realistiska skildringar av svåra tider och umbäranden utan att vara otäck.

Midaqq-gränden

av 1988 års nobelpristagare i litteratur Naguib Mahfouz är en samtidsroman från krigsåren på 40-talet. 2:a världskriget rasade i Europa men i Kairo gav kriget arbete och möjlighet till affärer och kunde för invånarnas del vara i evighet.

Författaren skildrar skickligt den fattiga Hamidas väg till prostitution. Hon är fostrad i den islamska kulturen men har så mycket aggressioner inom sig som hon som kvinna har svårt att leva ut.

Hamida är den person som ges mest utrymme, men flera andra människor porträtteras i romanen: Abbas barberaren, Zita krymplingsmakaren, Kirsha kafëägaren, Salim Ulwan direktören. Boken skildrar människornas dagliga liv och deras öden som alla är knutna till Gränden. I Gränden lever de traditionellt men de västerländska influenserna kryper allt närmare.

Fjäril i koppel

av Zinat Pirzadeh är en mycket vacker bok om en flickas uppväxt i Iran. 

Trots inbördeskrig, svårigheter, död och elände lyckas författaren återge alla händelser i en ljus och vänskaplig atmosfär. Det är mycket realistiskt skildrat ur barnets och senare tonåringens perspektiv. Flickan lever i relativ rikedom och har många ljusa minnen att berätta.

Den allvarliga delen av romanen är kvinnans roll, och genom hela historien planerar hon sin flykt för att få möjlighet att vara sig själv och inte behöva förtryckas och misshandlas av män.

Samma gamla ämne kan tyckas, när en utvandrad författarinna skriver en roman om kvinnoförtryck i den islamska kulturen, med självbiografiska undertoner. Men här ges en annan bild om en lycklig vardag och barndom. Mycket läsvärd!

 

Stål

   

En samtidsroman av Silvia Avallone berättar om livet i den italienska bruksorten, om livet och fattigdomen för stålverksarbetarna och deras familjer. 

I centrum står två trettonåriga flickor, deras vänskap och de möjligheter de har att utvecklas utifrån den miljö de lever i och de roller som de har tilldelats. 

Hjälp, vem är jag?

Caroline af Ugglas har skrivit en självbiografi tillsammans med en psykolog UKO Nilsson. Ett intressant och läsvänligt upplägg, där de helt enkelt har spelat in sina samtal för att återge i boken. 

 

Caroline har distans till sig själv och det finns en visdom hos henne som man väl får anta har vuxit fram ur alla hennes erfarenheter. Att hon inte skäms för det hon gjort är väl ett tecken på visheten eftersom det dels inte går att göra något ogjort, dels att hon faktiskt har tagit lärdom.

 

Ru

En underbar liten bok av Kim Thúy. Hon berättar om sitt liv i små korta texter, där känslan är att författaren utgår från bilder, händelser eller personer som betyder något. 

 

Genom att sammanfoga alla dessa texter levandegör hon både sin uppväxt, flykten från Vietnam och livet i Kanada efter flykten. Hon målar porträtt av sina anhöriga och hon framställer utan sentimentalitet sitt gamla och sitt nya land, historien och nutiden.

 

Skrämmande upplevelser, oglamorösa minnen, reflektioner och rena beskrivningar i en lättläst men alls inte lättsmält bok. Så enkel och vacker att den tål att läsas om och om igen för att kunna ta till sig alla delar och bottnar.

 

Rekommenderas varmt!

 

 

 

 

Tillrättalägganden

av Jonathan Franzen. 

Ja, hur beskriver man läsupplevelsen av den här boken? Jag började läsa den tre gånger innan jag till slut kunde förmå mig att hålla ut och fortsätta förbi de första kapitlen. Och jag som brukar gilla mustiga, amerikanska epos, jag förstår inte varför det var så svårt att komma in i boken. 

Makalösa personligheter och underbara gräl! Det är väl det bestående minnet av familjehistorien som berättas. Grälen, det är helt underbara dialoger där familjens medlemmar talar om och till varandra, men aldrig med varandra.

En happy-ending-story till slut.

Lilla himlafågel

av Joyce Carol Oates är historien en mördad kvinna och hennes barn eller kanske mer om de misstänkta mördarnas barn.

Aaron hittar sin mamma Zoe mördad. Ett tag är hans far misstänkt för mordet. Men polisen hittar en annan misstänkt, Zoes älskare.

Romanen berättar Zoes historia med utgångspunkt kring de misstänktas barn. Aaron som måste leva med synen av sin mördade mor. Han går i samma skola som barnen till hennes älskare. Eftersom Aaron är stor och stark som sin far använder han våld för att hämnas på den som bär skulden för sin mors död, den lilla och rädda Ben.

Ben tar sin mammas parti och tar avstånd från sin far. Han hjälper till att vakta så att besöksförbudet inte överträds och hans räddning blir att studera sig bort från det som har hänt.

Krista är yngre och saknar sin far som inte längre finns i hemmet. Hon är övertygad om att hennes far är oskyldig och hon förstår inte varför alla tar avstånd från honom. Det finns ju inga bevis att han skulle ha gjort Zoe något illa.

Tragiken för alla inblandade är stor. Polisen håller förhör men anhåller aldrig någon. På grund av detta blir ingen av de misstänkta männen frikända utan får leva med misstankarna från samhället. Vem den verkliga mördaren är skymtas i romanen liksom hämnden, men den är inte speciellt ljuv.

Nästan hemma

av Jean Kwok, är berättelsen om Kim som kommer till New York från Hongkong. Som emigranter är Kim och hennes mor i händerna på mostern som de står i skuld till. De tvingas bo i en utdömd lägenhet i slummen och får arbeta i mosterns klädfabrik i Chinatown. 

 

Men Kim är begåvad. Trots inledande problem i skolan lyckas hon få stipendium att komma vidare till allt bättre skolor och hon gör allt för att hjälpa sin mor att skapa dem ett bättre liv. Sin hemsituation håller hon hemlig för alla i skolan och det är först på universitetet som hennes bästa vän faktiskt får se hur eländigt de bor. 

 

Efter skolan åker Kim alltid till fabriken och hjälper sin mor med hennes arbete att packa i slutet av tillverkningen. De jobbar ofta till sent på kvällarna och alla arbetarna har sina barn till hjälp på fabriken. Kim är hemligt förälskad i Matt, men som den väluppfostrade kinesiska flicka hon är kan hon inte visa sina känslor för en pojke. Deras relation är på vänskapsnivå ända till slutet av berättelsen, men när de till slut möts i en passion tvingas Kim ta ställning. Ska hon slänga bort sin utbildning, sin karriär, för ett liv med Matt eller ska hon välja att lämna Chinatown och ta med sin mor till en annan, rikare värld? Den som de emigrerade för att hitta.

 

Romanen är söt och rar och lättläst. Visst snuddar den vid svåra ämnen som främlingsskap, språksvårigheter, immigranternas levnadsförhållanden, men det går aldrig på djupet utan berättelsen flyter fram som i en riktig feel-good-roman. Korta meningar, enkelt språk och humoristisk illustration av språkförbistringarna ger ett härligt flyt i berättelsen. 

 

2012-06-21

Det du inte såg

Nu har också jag hunnit läsa Patrik Sjöbergs självbiografi. En mer djupsinnig skildring än jag hade väntat mig där Sjöberg reflekterar över barndomens övergrepp i relation till både tävlingsresultat och personlig utveckling.

 

Lite tråkiga passager där namn rabblas, men övervägande klart läsvärt. Framför allt ur ett större perspektiv där vi måste lära oss att se barnen omkring oss men också att respektera offentliga personers privatliv. 

 

 

 

2012-06-18

Mornings in Jenin

av Susan Abulhawa är en mycket bra och intressant roman som berättar om konflikten mellan Israel och Syrien ur palestiniernas synvinkel. Byar som utryms, flyktingläger, krig och attacker, men också en fascinerande skildring av hur vardagen faktiskt kan fortgå. Gripande!

Vår bästa tid

av Penny Vincenzi är en roman som genomsyras av känslan av att allt löser sig. Först är det snyftigt men man blir aldrig osäker, allting ordnar sig.

Handlingen utspelar sig kring en trafikolycka och vad som händer med de inblandade efteråt.

Många personer, många relationer, många sidor.

Läs och må bra!

När duvor flyger

av Melinda Nadj Abonji handlar om familjen som flyttade från forna Jugoslavien till Schweiz och därifrån får uppleva kriget på 90-talet från grannlandet.

Lite osammanhängande och trögläst. Men intressant nutidshistoria som därför är värd att läsa.

Änglarnas svar

av Stefan Einhorn är sprungen ur samma positiva livsåskådning som tidigare böcker.

Vem överlevde koncentrationslägren och varför? Kan vi dra någon lärdom av det som hände? En tankeväckande slutsats som speglas i bokens titel, är änglarnas svar på frågan om rätt och fel - att varje generation själv måste finna ut svaret.

 

Konsten att tala med en änkling

Pinsamt, jag kommer inte ens ihåg vad boken handlade om, men jag har ett vagt minne av att den var ganska rolig...

Det handlade förstås om en änkling. Få se nu, det var någon som satt hemma och deppade och som hade en styvson som han inte brydde sig om. Men som han sedan ändå ryckte upp sig för att rädda ur den biologiska faderns överklassnonchalans. 

Självklart kom han ur sorgen någonstans i slutet av boken och det slutade med att de levde lyckliga på sista sidan.

Ett hem för själen - Ellen Keys Strand

 

Ingela Bendt skriver om Ellen Key och om Strand som var hennes hem de sista 15 åren i livet.

 

Boken ger en vacker bild av både Ellen och hennes ljusa och harmoniska hem. Den är väldigt lätt och trevlig att läsa och vi behöver såna här böcker för att lyfta fram de kvinnliga gestalter som varit med och format vårt samhälle. Så mycket av Ellen Keys tankar och idéer står sig ännu idag, precis som det vackra hem hon själv ritade och inredde när hon var 60 år gammal 1910.

 

 

 

 

 

 

Tjänstekvinnans son

av August Strindberg är seg, seg, seg. Alla August dåliga sidor slår till slut över i Tjänstekvinnans son.

Första delen är bra och intressant där man får följa pojkens uppväxt och mognad. Men sen orkar jag inte hålla intresset uppe. Språket är i alla fall lika utsökt som alltid, så någon behållning har jag ändå kvar.

Ur vulkanens mun

av Helena von Zweigbergk är besvärande realistisk i sin beskrivning av en relation i upplösning. 

 

Det är så man skäms å både hans och hennes vägnar när de försöker hålla ihop familjen genom att åka på semester tillsammans. De stackars barnen får ju naturligtvis sitta emellan när de vuxna inte kan hantera sin relation. 

 

Som sagt realistiskt skildrat, men kanske lite för mycket kliché ändå. Har ingen som helst lust att ta mig an fortsättningen om vad som händer när de till slut kommer hem från semestern på Sicilien.

 

 

 

 

Upptäckten av currywursten

är en kort och välskriven roman av Uwe Timm. Han berättar historien om hur currywursten kom till. Genom att förlägga handlingen till slutet av andra världskriget får han också med en skildring av Berlin och dess invånare vid tidpunkten. Det är inte så ofta man läser romaner om kriget ur den vanliga tyska medborgarens synvinkel och Timm ger en trovärdig skildring av sin huvudpersons vardag. Krig, sorg, rädsla men också kurage och mod att möta varje ny dag.

Det ligger nära till hands att tro att Timms historia är en sann historieskildring. Men i en artikel i dagens nyheter i januari ges dock en annan version av currywurstens upptäckt. Det är samma recept men skillnad både vad gäller tidpunkt och personer. Så kanske är upptäckten av currywursten bara en skröna. Vem vet?

I det sista regnet

av Janesh Vaidya är en blandning av roman och religionsreklam. Otroligt poetisk och vackert skriven.

Historien handlar om en indisk pojke som får en astrologisk spådom vid födsel som pga kulturen får ödesdigra konsekvenser för hans liv, då hans far väljer att ta avstånd från honom för att försöka mildra effekten av spådomen. Pojken växer upp med sin mor och framför allt sin farmor och lämnar byn. När han återvänder som en bildad och berest man möter han åter sin far.

Parallellt med, och endast torftigt dolt i, berättelsen om pojken och hans by, ger författaren en föreläsning om ayurveda som filosofi och livsstil. Det blir ibland lite krystat.

Rikitikitavi

En av de bästa självbiografierna som skrivits enligt min mening. Rikard Wolff beskriver känslosamt och inkännande om sin uppväxt och hur han sökte och fann sig själv. 

Trots ångest och smärta är det kärleken som står i centrum. Kärlek och passion, i relationer och till musiken och till teatern. Dessa känslor som genomsyrar boken blir aldrig kletiga och pinsamma utan känns verkligen äkta när de läses upp av den som själv upplevt dem. 

Ett mästerligt upplägg som ljudbok med visor som Rikard Wolff själv sjunger mellan avsnitten i boken.

Mitt betyg kan bara sägas på ett sätt: lyssna på boken!

Snablar

Snablar är en underbart livsbejakande och skön roman av Artto Paasalina. Den handlar om cirkuselefanten Emilias liv från födsel tills hon återbördas till förfädernas afrikanska savanner i övre tonåren.

Härliga finska karaktärer, som man får hoppas inte är alltför generella i den finska befolkningen. Där är cirkusprimadonnan Lucia som tar hand om Emilia - från den första tiden på den finska cirkusen och vidare ut i världen när djurskyddslagen förbjuder Emilia att uppträda på finsk mark. Det är Igor, den polska ryssen som lär Emila danska kosackdans när de färdas fram och tillbaka på den transibiriska järnvägen. Det är Paavo, bonden som rider med Lucia genom Finland i en elefantsadel tillverkad av en tvåmanssoffa.

En riktig feelgood-bok.

Jag minns att jag sprang

Jag minns att jag råkade sätta i sista CD:n först och jag tyckte det var en väldigt svår berättelse att komma in i. Men han sprang i alla fall innan jag kom på att jag var helt fel i berättelsen.

Ron McLartys roman om Smithy Ide som korsar den amerikanska kontinenten på cykel och minns tillbaka hur det var att växa upp med sin psykiskt sjuka syster Bethany. Hennes sjukdom präglade hela familjen, som alltid oroade sig för henne eller var ute och letade efter henne.

Smithy lyckades inte skapa sig ett eget liv, men överlevde med nöd och näppe Vietnamkriget. Hemma igen får han arbete på en fabrik och han isolerar sig och blir sittande framför teven på kvällarna, alltid med en öl i handen.

Hans löpintresse från ungdomen är borta och han ökar stadigt i vikt. Strax efter att båda föräldrarna dött får Smithy besked om att systerns kropp ligger på ett bårhus i Los Angeles. 120 kg tung börjar han en cykeltur som tar honom ändra fram till västkusten men också fram till andra människor och kärlek i form av barndomsvännen Norma.

Det skyddande regnet

av Jojo Moyes är en berättelse om kärlek. En aning banalt ibland kanske, men som helhet en läsvärd roman.

Det handlar om tre generationers kvinnor, hur kultur och uppväxt har format dem och de svårigheter de har att kommunicera och förstå varandra.

Joy växer upp den brittiska kolonin i Hongkong. En dag träffar hon sin blivande man, kärleken är omedelbar och ömsesidig och de förlovar sig omgående. Dottern Kate växer upp på deras lantegendom på Irland, men flyr hemmet så snart hon kan och flyttar till London där hon på egen hand uppfostrar sin egen dotter. Till skillnad från Joy som lever i ett lyckligt och troget äktenskap, kantas Kates liv av ständigt nya förhållanden. Detta uppskattas inte av familjen och även dottern vänder detta emot henne när saker ställs på sin spets.

Islossning

En roman av Barbara Voors som handlar om sorg och förlust.

Huvudpersonerna har alla en relation till Fredrik som gick igenom isen med sin dotter. Hustrun och modern Iris brottas med alla frågor om vad som hände och varför. Bästa vännen Daniel, en evige ungkarlen, förälskar sig Iris eller har han alltid älskat henne. Sofie, mamma till dotterns bästa vän, blir efter olyckan bästa vän med Iris trots att hon haft en hemlig affär med Fredrik, eller har den inte varit så hemlig trots allt.

En förtjusande man

Marian Keyes är ojämn i sin produktion. Den här romanen som jag läste för ungefär en månad sedan kommer jag inte ens ihåg vad den handlade om...

...men efter lite googlande så kommer minnet tillbaka. Det är kvinnorna som alla har haft ett förhållande med den snygga politikern. Det visar sig att han har misshandlat dem allihop och till slut gör de upp och hämnas tillsammans.

Mamma sa att jag var sjuk

Julie Gregory har skrivit en roman om sin uppväxt. Fysiskt och psykiskt misshandlad av sin mamma som led av syndromet Münchausen by proxy. Det var först som vuxen Julie hörde talas om MBP, där en förälder inbillar sig eller hittar på att barnen är sjuka i syfte att få uppmärksamhet av läkare på sjukhusen.

Boken är ovanligt välskriven för att vara i den här genren, där omskrivningar av den reella världen och de fasansfulla händelserna inte har något syfte ur författarens synvinkel. Visst har även Julie skrivit boken som terapi, men jag tycker hon också har lyckats bra i sina försök att beskriva den miljö hon levde i.

Summan av dagarna

av Isabelle Allende.

En självbiografisk berättelse av Allende där hon berättar om sitt liv många år efter förlusten av dottern.

Inte så väldigt roligt eller intressant, men ändå läsvärt att ta del av författarens egna tankar om sitt liv och sina skapelser.